i Stockholm
människor ser så konstiga ut
nuförtiden, i stan
stressade
hoprafsade påväg någonstans
ihåliga, i tunnelbanan
eller är det jag
som fallit ur ramen
fikar på Kulturhuset
överallt detta sorl
under, över, från sidan
tidens brus
är det någon idé att läsa tidningen
i morgon händer det ju ändå samma sak,
nästan, ofta
vara med sin tid
svarta skorna klapprar
mot betongen
höga klackar igen
varför är alla klädda
i svart
sorgkläder
kanske är det trist
för många
i livet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar