om att våga släppa gamla relationer där det inte finns utbyte
När så integriteten kräver sin rätt
och man visar var man står
sätter gränser och släpper
undfallenheten
då infinner sig en stor
vanmäktig sorg
över hur mycket man berövats
i sin flathet
inser hur svårt det varit att
fatta de rätta besluten
och därför skjutit upp
dem
önskar kraft och mod
att gå vidare i mitt liv
vilken förlamande kraft
fegheten har
vara till lags
på bekostnad av integritet
för man vill ju inte såra
men kränka sig själv
det gills ju inte riktigt
allt ska göras för andra
men då tappar man bort
sig själv sin moral
och stringens
i någon slags fadd
orkeslöshet
nu tar jag bakslagen
med att avvisa
de som inte passar
längre i mitt liv
det gör ont
men känns
åtminstone rätt
sunt och vuxet
våga möta
sin skuggsida
rädslan
för att bli övergiven
ger växande
och tillit
© Gisela Nordell
Hej Gisela! Har tagit del av Din underbara skildring av Dina Lapplandsäventyr.Det var med stort nöje och stor glädje jag läste. Nu undrar Du kanske hur jag hittade fram till Din blogg. Nu är det så att jag är poesivän med Mats(jag kallar honom så) och han har även nu blivit min bloggföljare. Det var genom honom alltså.
SvaraRaderaOm Du känner för det får Du gärna gå in på min blogg. Nu har jag inte så storslagna berättelser att komma med, utan jag skriver vardagsberättelser. Jag bor så långt ner i vårt land man kan komma och har därför aldrig varit i Lappland, bortsett från två ggr då vi endast stannade en dag! Önskar Dig en trevlig vår och därefter en fin sommar. Vänligen
Alva